Nuläge december 2014/ "Formativ bedömning"

För tre år sedan började denna blogg, den var en del i kursen "Pedagogisk dokumentation med IT-stöd", en intern utbildning som Mölndals stad tillsammans med Umeå Universitet genomför. Jag gick omgång 2, nu håller omgång 4 på och jag är en av kursledarna. Det är spännande och en utmaning, lär mig mycket under tiden. Kursen har ett litet annorlunda upplägg mot tidigare kurser, bl.a. att förskolan och skolan inte är blandade i lärgrupperna som det var när jag gick. Litteraturen är lite annorlunda också. För att veta och kunna bemöta kursdeltagarna har jag läst in mig på den litteratur som är ny.

Jag har just nu avslutat en bok som riktar sig mot skolan "Formativ bedömning i praktiken, från förmedling till förståelsse" av Helena Wallberg (Gothia fortbildning 2013). Vad innebär formativ bedömning? Det fick jag svar på när jag läst boken. Den var lättläst hade många exempel och förskollärare /mamma som jag är kan jag inte låta bli att dra paralleller till mitt yrke/mina barn.
Redan i första kapitlet skriver Helena något som är lika för alla lärare oavsett inriktning "...Samtidigt är det ett krävande arbete som ställer stora krav på flexibilitet och kreativitet liksom lyhördhet och förmåga att fatta snabba och genomtänkta beslut" (s.9). Vidare skriver hon att formativ bedömning (skolverkets benämning) är samma sak som Bedömning för Lärande, Synligt lärande och Lärande bedömning. Skönt att veta!

"Formativ bedömning är mer än verktyg och mer än särskilda aktiviteter som görs i klassrummet. (s.11). Det är ett förhållningssätt som genom träning och i samarbete med elever och kollegor måste prövas fram. Ett förhållningssätt som underlättar den formativa processen. Fokus ligger på samarbete och förståelse. För eleven att förstå syftet med uppgiften, arbetsgången, olika sätt att bedömas på, hur det kan påverka slutbetyget och hur nya vägar att nå målen kan skapas genom bedömningen samt hur undervisningen fungerar (s.13). Som jag tolkar det så är formativ bedömning ett förhållningssätt där elevens förståelse och lärarens förståelse är i fokus. För eleven hur uppgiften och arbetsinsatsen påverkas och för läraren hur undervisningen kan förändras för att skapa förutsättningar för lärprocesser i klassrummet. Ett systematiskt förhållningssätt där dokumentationen är en del av kvalitetsarbetet. Hur skapas god kvalitet i en viss produkt och hur bedöms kvaliteterna? Lärarens insats för att se om undervisningen fungerar eller om något behöver förändras bedöms. Genom förhållningssättet utvecklas en förmåga att se kvaliteter och att uttrycka kritik så att arbetet förs framåt istället för att enbart värderas.

Jag tycker det låter fantastiskt och många (de flesta hoppas jag) lärare arbetar liknande. Om jag jämför med mig själv när jag gick i skolan, där förstod man inte alltid syftet med uppgiften eller hur min process kunde utvecklas. Det var mer utantill kunskap, man tragglade tills man kunde utantill men ibland, ganska ofta, förstod man inte. Hade inte verktyg att omvandla kunskapen till sin egen. Jag är glad att mina barn växer upp i dagens samhälle där förståelsen är i fokus. Som förälder har jag erfarenhet av två olika "typer" av lärare, en där inte fokus låg på lärarens insats och elevernas förståelse. Inte förrän flertalet barn hade liknande problem i ämnet ändrade hon metod för att undervisa. Som förälder kändes det fruktansvärt att det skulle ta så lång tid (1,5-2 år) innan läraren förändrade undervisningen. I ett annat ämne undervisade hon "formativt" men enligt min åsikt inte tog till sig det arbetssättet i det andra ämnet. Nu har mitt barn nya lärare, där de i arbetslaget (tre styck har ansvar för två klasser) arbetar med formativ bedömning. Det är underbart att se hur dessa lärare lär och utvecklas tillsammans med barnen. De flippar classroom, använder digitala hjälpmedel (iPad), bloggar, m.m. Eleverna är delaktiga i sitt eget lärande och fokus är förståelse! Häftigt att ta del av!! Mitt barn har lärt sig otroligt mycket på bara än termin, mer än han gjort förut. Jag tror det beror på lärarnas inställning till undervisningen, att han förstår syftet och att de får visa vad de lärt på olika sätt, bl.a. spela in film via ipad som läggs ut på klassbloggen och göra en teater som visas upp för oss föräldrar. Äntligen tycker han att skolan är kul och att det är roligt att lära!

Tillbaka till Helenas Wallbergs bok om "Formativ bedömning". Hon tar även upp att verksamheten ska vila på beprövad erfarenhet. Vad är då beprövad erfarenhet? Der är när man prövar olika varianter som man delger varandra och resonerar kring.  Genom att dokumentera och systematisera arbetet kring dessa erfarenheter "får" vi en bank med erfarenheter som fler provat och tagit del av, med andra ord beprövad erfarenhet. Dokumentationen är viktig och att man systematiskt reflektera kring det man gör och förändrar (undervisningen) för att kunna visa att man arbetar med beprövad erfarenhet.

I boken beskriver hon hur man kan arbeta med Formativ bedömning och hur man kan använda matriser för dokumentation och för att visa eleverna hur de ligger till mot kunskapsmålen. För mig som förskollärare har jag ingen erfarenhet av att arbeta med matriser, men såg möjligheten att använda dem i vårt systematiska kvalitetsarbete. Ett verktyg som kan synliggöra t.ex. förhållningssätt, vilka områden i Lpfö 98/10 som vi i vår verksamhet berör ofta och vilka vi behöver fokusera på, m.m.

Annat som jag tycker är viktigt och som Helena tar upp i boken:

• Målformulering kan vara ett sätt att förklara hur man tänkt kring lektionen/undervisningstillfället, inte något som måste följas till punkt och pricka. 
• För att barnen ska bli medvetna om sitt lärande och få en förståelse för det vi gör är det bra att i början av aktiviteten/undervisningstillfället/lektionen ställa frågan: "Varför ska vi göra det här tror ni?" och efteråt ställa samma fråga: "Varför gjorde vi det här?" Genom att ställa frågorna får jag som lärare en indikation hur tillfället varit, om det är något jag behöver förändra för att barnen ska förstå.
• "Two star and a wish" (s.57): Kompisar ge feedback på två saker som är bra och en sak som kan förbättras/utvecklas.
• Skillnaden mellan strategi, procedur och metod (s.60): Strategi  är något som man själv formulerar. Medan Procedur är en steg-för-steg-beskrivning hur man ska gå tillväga. Och Metod en föreslagen metod mer omfattande än strategi och procedur och som närmar sig förhållningssätt. 
• Ett tydligt syfte och mål med verksamheten underlättar att följa barns intressen.
• Regelbundet = systematiskt utvärdera och stämma av kvalitén i verksamheten. (systematiskt kvalitetsarbete)

På sidan 137 står: "Formativ bedömning handlar i förlängningen om att lära eleverna bli sina egna kunskapsutvecklare. Med det som utgångspunkt kan alla elever, oavsett förutsättningar, utvecklas på det sätt som passar bäst. Då är det inte längre lektionen, uppgiften, lärarens förmåga att bygga en kurs eller ett ämne som är i fokus. Då blir elevens utveckling fokus för allt arbete och därmed planering och organisering av lektioner och skolarbete." 

Min uppfattning efter att ha läst boken är att Formativ bedömning i skola och Pedagogisk dokumentation i förskolan är två förhållningssätt där fokus ligger på att läraren/arbetslaget förändrar verksamheten utifrån barnens/elevernas/gruppens behov. Med Pedagogisk dokumentation reflekterar du med barnen om vad de gjort/lärt sig, syftet är att barnen blir medvetna om att de lärt och kanske även hur de lärt. Med Formativ bedömning reflekterar läraren och eleven eller några elever tillsammans om vad som lärts och vad som behöver utvecklas. I båda förhållningssätten reflekterar man även tillsamman med kollegor om verksamheten och hur man kan förändra för att skapa optimala förutsättningar för barnens/elevernas utveckling och lärande. Systematiskt kvalitetsarbete!

Som avslutning vill jag delge er två citat ur boken som jag tycker säger mycket: "Att lära sig att se vad som är effektivt arbete och vad som inte är det och att lära sig känna tilltro till den egna förmågan är kanske det viktigaste uppdraget vi har i skolan" (s.139).

"Formativ bedömning är ett sätt att arbeta som utgår från att alla kan nå högre och utvecklas, utan att någon lämnas att själv bestämma över sin framgång eller sina misslyckanden. Det är ett sätt att se lärande som något som skapas i samråd med andra och i en process där allt är möjligt" (s.140).

Känna tilltro till den egna förmågan, att man duger och utvecklas är viktigt! För både barn/elever och vuxna!

"Vad berättas om mig?"

Mina tankar kring och om boken: "Vad berättas om mig?" Bente Svenning, 2012.
Frågor som jag funderat länge kring och som tas upp i boken.
Vad är det vi dokumenterar om barnen? Varför?
Hur dokumenterar vi?
Är all slags dokumentation bra för alla barn?
Vad, Varför och för Vem dokumenterar vi?

I boken diskuteras bl.a. barnens rätt till dokumentation om sig själva, vilket perspektiv vi vuxna har, barnperspektiv eller barns perspektiv.
Bente definierar begreppen så här: Barnperspektiv är vuxnas syn på barn medan barns perspektiv är hur barnets egna ideér och uppfattningar blir synliga och ges utrymme i verksamheten. Bra definierat tycker jag. Vilket perspektiv har vi/du? Jag tror att man i olika sammanhang har olika perspektiv och att det är lätt att tro att man har ett barns perspektiv när man egentligen har barnperspektiv utifrån sig själv som vuxen.
Det barnperspektiv man har styr hur vi är när vi möter och skapar relationer och samspelar med barn.
Det står i läroplanen att barns förutsättningar för att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan ska utvärderas och förbättras. "All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv."(Lpfö98/10, sid.14). När man är med barnen bör man ha barns perspektiv, synliggöra barnens uppfattningar. Men för att kunna utvärdera verksamheten och förbättra den behöver man även ha barnperspektiv. Jag tror att när man samtalar med andra vuxna/pedagoger är det lätt att man glömmer bort vilket perspektiv man utgår från.

Frågar vi barnen om lov när vi sätter upp deras alster på väggarna? Och vad gör vi när de säger nej? Försöker vi övertala dem att sätta upp det ändå? Vad för signaler ger det barnen? Lyssnar vi på dem och respekterar deras åsikt?
Efter att ha läst boken har jag förändrat mitt synsätt, jag var en pedagog som försökte övertala barnen att visa sina alster, frågade inte alltid innan jag satte upp på vägg. Men nu frågar jag innan, jag frågar även om jag får ta bild och lägga upp på deras Unikum, innan jag gör det.
Jag har märkt att det är sällan barnen säger nej när de blir tillfrågade. Oftast vill de och är stolta över det de gjort. De blir delaktiga i beslut/saker som rör dem/det de gjort.

En annan fråga jag funderat kring är vad och hur skriver vi i dokumentationen om barnen? Vad är viktigt att dokumentera? Vad vill skolan veta om barnet?

I förskolan har vi haft ett synsätt där man kategoriserat barnens utveckling: motoriskt, språkligt, socialt... Det vi dokumenterade och observerade var bl.a. om de kunde pärla eller penngrepp (finmotoriskt), hur de rörde sig/ klarade toaletten (grovmotoriskt), hur pratade och kommunicerade de (språkligt). En summativ bedömning kring barnets utveckling. Idag med Läroplanen har detta synsätt "försvunnit" eller borde ha försvunnit/utvecklats till att visa det formativa lärandet. Hur visar vi det i dokumentationen?
Om man ser till Läroplanen (Lpfö98/10) säger det inte någonstans att vi ska dokumentera om de klarar av att gå på toaletten. Det står att förskolan ska sträva efter att barn utvecklas inom 2.1 Normer och Värden, 2.2 Utveckling och lärande, 2.3 Barns inflytande, det är inom dessa områden som vi bör dokumentera barnens lärande. Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Erbjuda en rolig verksamhet som är trygg och lärorik för alla barn som deltar. "Förskolan ska även erbjuda barnen en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet" (Lpfö98/10 s.5). Barnen ska få erfara tillfredsställelse i att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig som tillgång i gruppen. Är det framsteg att kunna kissa och bajsa på toaletten? Nej, det tycker inte jag. Det är en naturlig utveckling, känsliga uppgifter som inte ska dokumenteras.
Det som dokumenteras ska vara formativt och framåtblickande som blir stöd till det framtida lärandet. Jag anser att barn ska ha inflytande över sin dokumentation och bör tillfrågas i vad vi dokumenterar/visar för andra.

Efter att ha läst boken och bett mina kollegor läsa den, har vi diskuterat och reflekterat kring dokumentationen, hur ser vi på begreppen barnperspektiv resp barns perspektiv. Jag kan varmt rekommendera er att läsa den om ni inte gjort det. Den är lättläst och får en att tänka till om saker som vi i förskolan många gånger tycker är självklart.

Systematiskt kvalitetsarbete

Har läst "Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem, strategier och metoder" av Jan Håkansson (Studentlitteratur, 2013) den fick mig att fundera ytterligare kring begreppet och vad det innebär för mig och min verksamhet. 

Vad innebär systematiskt kvalitetsarbete för mig? för förskolan? Hur integrerar vi det i verksamheten och hur synliggör vi vår process? Vad är det vi dokumenterar och utvärderar? Hur väl uppfyller vår verksamhet mot de nationella målen?
Tankar som just nu florerar i mitt huvud... Samtidigt som vi på förskolan håller på att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete och hur Unikum kan tillgodose hur vi dokumenterar det i verktyget.

Vad innebär systematiskt? Enligt Wiktionary betyder Systematisk:

1. planenlig, ordnad, som följer en plan
2. som avser systematik"    

Hur tolkar jag det här? Systematiskt innebär att man enligt en plan kontinuerligt dokumenterar verksamheten så att man kan utvärdera hur väl verksamheten uppfyller de nationella målen. Jag funderar på om alla som arbetar inom förskolan/skolan är medvetna kring vad begreppet systematiskt kvalitetsarbete innebär för gemene man och enheten. Tror inte det är så att alla vet eller har funderat kring begreppet. Efter att ha läst Jan Håkanssons bok har jag förändrat mitt tänk lite kring systematiskt kvalitetsarbete. Från början tänkte jag att vi systematiskt dokumenterar vår verksamhet och barnens lärande. Utifrån denna dokumentation ändrar vi verksamheten utifrån barngruppens behov. Fokus var att dokumentera aktiviteter vi gör med barnen och att genom röd tråd erbjuda andra aktiviteter som leder till utmaningar och lärande till barnen. Som pedagog är det lätt att fastna i barns perspektiv istället för barnperspektiv (se inlägg om "Vad berättas om mig- Bente Svenning (20..)), och utvärdera det istället för att dokumentera och utvärdera hur vi genomför verksamheten. Jan Håkansson skriver "systematiskt kvalitetsarbete är en fortlöpande och fördjupad utvärdering som integreras med det dagliga arbetet av undervisning och andra aktiviteter" (s.19). Vi ska kontinuerligt utvärdera hur vi arbetar med barngruppen, varför vi gör si, så och vad påverkar. Samt styrka vår utvärdering i litteratur/forskning. Hur ändrar vi våra metoder vi använder oss av i barngruppen? Vad grundar vi dem på? Jag tänker så här: vi dokumenterar när vi har aktiviteter med barnen, t.ex. miniröris, föräldrar får ta del genom bloggen. Vi ser att barnen enligt Lpfö 98/10 får möjlighet att utvecklas motoriskt, socialt, rumslig uppfattning mm. Men vi har inte utvärderat vårt förhållningssätt innan under och efter aktiviteten. Är det alltid samma pedagog som gör detta? Hur kommer det sig? Är alla barnen delaktiga? Om inte vad kan det bero på? Är det vem som leder eller annat? Det är det jag menar med att jag tror att vi har "fel" fokus när vi pratar systematiskt kvalitetsarbete. Vi är så vana vid att dokumentera och tänka kring det barnen upplever i de aktiviteter vi erbjuder att vi "glömmer" bort vårt agerande i dem och hur det påverkar. 

Det här förhållningssättet hade jag/ har jag men har kommit ifrån det lite. Förut hade vi som rutin att efter avslutad aktivitet/på planeringar reflektera kring hur aktiviteten/aktiviteterna fungerade, vad gick bra?, vad gick mindre bra?, vad kan vi göra annorlunda? Vi gjorde det regelbundet/systematiskt men dokumenterade det inte, pga att vi inte hade rutiner för det. Sedan kom Unikum! Vi började dokumentera barnens lärande och verksamheten, vi pratade fortfarande om vårt förhållningssätt och agerande i olika aktiviteter, men hittade inte metoder för att dokumentera det. Vi provade olika sätt i Unikum, men har inte riktigt hittat rätt metod för oss. Vi börjar få struktur på det nu, men har fortfarande en väg att gå. 

Unikum är ett bra verktyg för att dokumentera på plats, få föräldrarna mer delaktiga och tydligare kunna synliggöra vårt arbete/verksamhet. Vi har fått mycket positiv respons från föräldrarna. Vi själva har märkt att vi utvecklat våra utvecklingssamtal, de blir djupare på något sätt. Man pratar om barnens lärande på ett mer djupt plan, istället för att förmedla information.
Själv tycker jag att jag får ett tydligt grepp kring vilka områden i Läroplanen som vi arbetar mer resp mindre med. Eftersom vi lätt kan koppla läroplansmål till olika aktiviteter får vi en övergripande bild av vilka vi behöver arbeta mer med/lägga mer fokus på. 

Det är en spännande resa att utveckla våra metoder för hur vi dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet! Vad innebär det för oss? Hur ska vi få med alla på tåget? Börja med det enkla så att alla är med och fyll på när det passar. 

Kvalitetsarbetet är för mig att med styrdokumenten som grund genomföra, dokumentera, utvärdera och analysera vår verksamhet. Hur vi genomför Läroplans målen. Hur utvecklar och anpassar vi vår verksamhet så att alla barn får bästa möjligheter att utvecklas och lära? Vad har vi för vetenskaplig grund och vår beprövade erfarenhet? 
Kvalitet är hur väl verksamheten uppfyller de nationella målen, strävan till förnyelse och koppling mellan mål och resultat. 

Resan fortsätter.....

För snart 3 år sedan....

...startade jag denna blogg och min resa inom pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Mycket har hänt sedan dess..

På min förskola har vi utvecklat den pedagogiska dokumentationen med verktyget Unikum. Jag har även haft möjlighet att påverka så att verktyget kan anpassas mer utifrån förskolan och dess verksamhet. Unikum var ju från början anpassat för skolans värld, så många finesser har varit "skolifierade" (mer anpassat för skolan än förskolan).
Det har även lett till att jag arbetat centralt i kommunen med Pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.

Just nu arbetar jag 60% i förskola (fortfarande I Ur och Skur) och 40% centralt på kommunens Stöd och Utvecklingsenhet.  Det är väldigt givande, roligt och utmanande! Trivs som fisken i vattnet!

I höst har jag även blivit en av kursledarna i kursen "Pedagogisk dokumentation med IT-stöd"! Det hade jag aldrig trott för 3 år sedan! Spännande att vara "på andra sidan" och vara den som stöttar.

Tänker använda denna portal till att blogga om saker som jag finner intressanta i mitt uppdrag som pedagog samt som central utvecklare och kursledare.

Möjligheter....

Har nu varit igång med Unikum, det fungerar kanon! Ser nya möjligheter som underlättar vår dokumentation i vardagen. Vi knyter ihop vår pedagogiska dokumentation till systematiskt kvalitetsarbete.
Mycket positiva reaktioner från föräldrarna!
Vår kurslärare sade på vår avslutning: "det är viktigt att stanna upp och njuta av det man just klarat av innan man sätter nya mål." Bra sagt, det är lätt att hjulet fortsätter snurra snabbare, man kör på utan att stanna upp, tänka till eller bara njuta, vara här och nu. Jag är nöjd med hur Unikum har blivit och ser fler möjligheter, men måste bromsa mig så att mina kollegor är med på tåget också.

Denna blogg startade jag som en del i kusesen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd. Den har vilat lite, men jag tänker fortsätta använda den som skrivplank för mina tankar om pedagogisk dokumentation samt IKT i vardagen. Hur använder vi oss av digitala verktyg/medier? Hur utvecklas min pedagogiska dokumentation?

Nuläge dec-12

Vad har hänt sedan sist?
Vi har äntligen fått Unikum och kommit igång ordentligt med det. Det är roligt och enkelt att använda.
Vi har börjat visa föräldrarna hur det funkar och tanken med det. Fått positiv feedback från dem. De tycker det är roligt att få ta del av barnens vardag, lärande och utmaningar på ett annat sätt. Kunna sitta hemma med barnen och titta tillsammans är också fantastiskt tycker dem.
Känns som min förhoppning och önskan med Unikum och pedagogisk dokumentation i vår I Ur och Skur-verksamhet slår in! ;-)

Enkelt att använda av oss, tillsammans med barnen och för föräldrarna. Föräldrarna blir mer delaktiga i vår verksamhet.

God jul alla!

Kursavslutning!!

Vemodigt! Tänk att kursen är slut och att jag inte kommer träffa alla trevliga kursare regelbundet längre. Kommer ha fortsatt kontakt med Lärgruppen och andra via annat. Tur det!


- Posted using BlogPress from my iPad