Välkommen till I Ur och Skur pedagogens dokumentation

Pedagogisk dokumentation - Vad, Hur och Varför?

24 januari 2012

Pedagogisk dokumentation - Vad, Hur och Varför?

Jag och mitt arbetslag är ganska nya. Jag började där i september 2011. Hösten började med mycket nytt på förskolan, vårt schema var nytt, barnens IUP var ändrad till "min förskolebok". Istället för att kategorisera barnens motoriska, sociala, emotionella och kognitiva färdigheter skulle vi nu fokusera på barnets lärande i olika situationer. För mig innebar det ingen större förändring då jag på min förra arbetsplats hade den typ av dokumentation. För mina nya kollegor dock innebar det lite omtänkande. Fördelen var att vi utifrån vår gemensamma kunskaper kunde forma förskoleboken utifrån vår verksamhet. Inför utvecklingssamtal intervjuade vi barnen utifrån ett bestämt formulär (samma formulär på hela förskolan), föräldrarna fick hem en lapp med frågor om barnet, vad de tycker är viktigt för barnet på förskolan och vad de önskar prata om på samtalet. Föräldrarna fick möjlighet att förbereda sig hemma innan samtalet. Vi pedagoger hade också några punkter att utgå ifrån vid observation och samtal med barnet. Tillsammans med föräldern bestämde vi något som skulle utmana barnet i sitt lärande t.ex. lära sig fler svenska ord. Där är vi nu. Nu till våren ska vi följa upp detta med föräldrarna.

I Läroplanen för förskolan reviderad 2010 (Lpfö98/10) står på sid. 13 "Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns forstran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsiktigt".  Tillsammans med föräldrarna ser vi till att barnen stimuleras vidare i sin utveckling. Vi pedagoger är "proffs" på barn men föräldrarna känner sitt/sina barn bäst. Både vi pedagoger och föräldrarna upplevde detta som ett mycket bra redskap för utvecklingssamtalet och för att se barnets lärande utvecklas.



Vi (mitt arbetslag) är flitiga användare av digitalkamera, IPad, dator och digital fotoram. Vi är en I Ur och Skur avdelning, vilket innebär att större delen av vår verksamhet är i skogen. Vi är i skogen tre dagar i veckan, upplever och upptäcker tillsammans med barnen hela tiden. Då vi inte är i skogen är vi utomhus på förskolan. I Ur och Skur pedgogik innebär att det vi gör inne kan vi göra ute, naturen är en del av vår verksamhet. Det ska vara roligt att vara ute och vistelsen anpassas efter årstid, väder och vind. Vi arbetar även med Grön Flagg och hållbar utveckling. Även de dagar då vi är på gården upplever vi mycket tillsammans med barnen. Det ger oss möjlighet att fånga barnens tankar och ideér med en gång. Vi har även möjlighet att fullfölja det barnen är nyfiken på.

Christina Wehner-Godeé  tar i sin bok "Att fånga lärandet" upp hur viktig pedagogens förhållningssätt är. Att som pedagog "fokuserar barnens egna aktiviteter - vad de gör och säger" (sid.28). Hon tar också upp att det är "ledarens uppgift är att skapa situationer som möjliggör en mobilisering av deltagarnas egna resurser" (s.32).
När jag läser detta känner jag att det är så vi arbetar på min avdelning. Att vara I Ur och Skur pedagog innebär att vara medupptäckare, meduppleva, medagera och medundersöka med barnen, det gör vi. När vi sedan är på förskolan har vi andra möjligheter att fullfölja barnens tankar och ideér.
I lpfö98/10 står "Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter" (s.9). Det ligger på oss pedagoger att se till att lärandet är "roligt och meningsfullt (sid.11). Vi ska också se till att "nya utmaningar stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och  kunskaper " (sid.11).

Vår problematik är hur synliggör vi barnens utveckling med tanke på att våra barn lär i naturen. Vi reflekterar mycket tillsammans med barnen. Även om vi använder oss av kamera och Ipad kan vi inte fånga barnens alla tankeprocesser. Vi är i barnens lärande hela tiden och har reflekterande samtal, men hur synliggör vi den dokumentationen?
Vi upplever att vi lägger grunden för barnens fortsatta tankeutveckling och refleketion, vilket är svårt att fånga på bild/film. Klart att man utifrån fotografi på händelsen kan samtala om vad som hände, hur det kändes och vad barnet lärt sig. Det är precis som Christina Wehner- Godeé skriver på sid. 61 "Det tar tid att rätta till och komma ner på en möjlig nivå. Vi behöver också hitta dokumentationsmetoder och tekniker ..." Eftersom stor del av vår verksamhet är i skogen har vi svårt att hitta tiden till att reflektera kring och slutföra dokumentationen. Men det är en utmaning som jag  med spänning ser fram emot!



Hur synliggör vi vår verksamhet?

Hela förskolan har samma tema, årets tema är "Vatten". På vår avdelning har vi valt att ha en "temavägg" där vi utifrån ordet vatten sätter upp det vi gör i barngruppen. Där finns bl.a. intervjuer, bilder på saker vi upplevt, saker vi tillverkat m.m. Där kan vi följa barnens/våra tankar och reflektioner kring det vi gör. Det är vår mindmap. Här sätter vi upp axplock av det vi gör. Vilken riktning beror på vad barnen visar intresse för.
I tamburen sätter vi upp alla barnens alster, skriver lite om vad vi gjort, hur vi gjorde och varför. Tanken är att föräldrar och barn ska kunna samtala om dagen/veckan, vad de gjort på förskolan. Detta rum har en mer levande dokumentation eftersom det som visas byts ut under tiden. När vi gjort något nytt visar vi detta i tamburen. I slutet av vårterminen kommer vi ha vernissage för föräldrarna.


Hillevi Lenz Taguchi tar i sin bok "Varför pedagogisk dokumentation" upp vikten av och förutsättningar för pedagogisk dokumentation. Hon tar också upp pedogogens förhållningssätt, att man utgår från barnens tankar och erfarenhetsvärld. Barn är av naturen nyfikna och "vår roll som pedagog blir då att ge förutsättningar för att det här intresset kan utvecklas genom att ärligt och uppriktigt ta emot det barnen försöker ge oss, visa oss och säga oss" (sid.31). Längre fram i boken (sid. 60) tar hon upp vikten av tillit mellan pedagog och barn, det är en förutsättning för att barnen ska våga stå för sin åsikt. Vi upplever att barnen hos oss är trygga och vågar stå för sina tankar. Barnen kan och får lov att testa och laborera.Tex. när barnen intresserades av att rita och skriva utvecklades detta till att producera böcker. Barnen fick det material som de ansåg sig behöva. I läroplanen (Lpfö98/10 sid.9) står också att barnen ska "utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga".




När jag började skriva på denna uppgift kändes det svårt att få ner och formulera mina tankar kring vad, hur och varför pedagogisk dokumentation. Jag visste inte hur jag skulle börja, vad som skulle vara med och vad som kunde vara intressant som läsare att veta. Under tiden jag skrivit har jag reflekterat kring vår verksamhet och hur det egentligen är hos/för oss. Det har varit nyttigt.
Jag upplever att vi fast vi inte trodde det, har ett medvetet tänk kring dokumentation. Som jag skrivit i min processdokumentation har vi en flytande reflektion kring vardagen och dess händelser. Är det någon situation som fungerar mindre bra, tänker vi till om den och förändrar så att lärandet blir bättre.
"Lärares reflektion bör i vårt perspektiv ytterst syfta till att förbättra situationen för de lärande" står det i boken "Den svårfångade reflektionen" (sid. 42, Peter Emsheimer m.fl). Vi har reflekterande samtal hela tiden, pedagoger emellan som pedagog och barn. Vi fångar barnens intresse och lär tillsammans.

Boken gav mig också tankar kring hur vi framställer bilder för barn och föräldrar. Om barnen väljer bilder, väljer de annorlunda än oss?
Under våren kommer vi ha "veckans fotograf": ett barn ska under en vecka fotografera det han/hon upplever. I slutet på veckan får barnet bestämma hur det vill att korten ska visas. Det ska bli spännande att se hur barnen väljer att visa bilderna och deras tankar kring veckan.

Vi har redskap för att dokumentera och vi gör dokumentation, men det kan utvecklas. Det finns fler metoder och möjligheter för oss att synliggöra vad barnen lär och hur. Det känner jag att den här kursen kommer ge mig.
Som jag känner blir vår utmaning att få till tid där vi kan reflektera kring det material vi samlat på oss. Få rutin på dokumentationen. Hur får vi till det i vår utomhusverksamhet? Hur får vi till det med tanke på den barngrupp vi har? Hur tar vi tillvara på alla barnens tankar och reflektioner? Hur ska vi pedagoger räcka till och nå alla barnen i vår barngrupp?
är några frågor jag kommer diskutera och reflektera kring i mitt arbetslag.

Mitt i allt detta får vi inte glömma att ha roligt tillsammans med barn och kollegor. Lärandet ska vara lustfyllt för oss alla, barn som pedagog!



Litteraturförteckning
Emsheimer P, Hansson H & Koppfeldt T., Den svårfångade reflektionen, Lund: Studentlitteratur 2005
Lenz Taguchi, H, Varför pedagogisk dokumentation?, Stockholm:HLS Förlag 1997
Wehner-Godeé, C., Att fånga lärandet, Stockholm: Liber AB 2010
Skolverket, Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010, Stokholm: Fritzes 2011