Nu är det bara dagar kvar till sista träffen. Det känns lite vemodigt. Har lärt mig så mycket och haft så roligt! Sitter och kollar igenom kursen och ser den resa jag gjort. I Hillevi Lenz Taguchi´s bok "Varför pedagogisk dokumentation" (s.69) står "Det räcker inte med att planera ett arbete och dokumentera det, sätta upp dokumentationen och sedan......Ja, vad händer sen?" Precis så kände jag innan jag började kursen. Och nu har jag fått det jag saknade. Pedagogisk dokumentation innebär att reflektera och utveckla det egna arbetet. Att skapa ny kunskap och underlag för utvärdering. Vi pedagoger ska ge barnen möjligheter och förutsättningar för att deras lärprocesser ska utvecklas. Vi ska göra dem uppmärksamma och medvetna på att de lär och hur. Det finns olika sätt att lära och alla sätt är bra. Jag har inte bara fått olika metoder att fånga barnens lärande och reflektera kring det tillsammans med barnen. Jag har även haft möjligheter att påverka så att det pedagogiska arbetet i barngruppen blir lättare att dokumentera och reflektera kring.
Ser fram emot att arbeta med dessa möjligheter och dessa digitala verktyg vi pedagoger och barn har för att utveckla vårt lärande och verksamhet.
Inlägg 6: 18/9-12 Avslutning processdokument
Vad har kursen givit mig?
Innan jag började kursen kände jag att begreppet pedagogisk dokumentation var stort och på ett sätt ogreppbart. Jag visste en innebörd men inte riktigt kunnig på området. Spännande och roligt att få gå utbildning i.
När jag tagit del av kursupplägg och litteraturlista, började bitarna falla på plats. Som jag skrivit här i processdokumentet kände jag i början att jag saknade metoder för att dokumentera. Detta har jag verkligen fått under kursens gång. Min kunskap har fördjupats otroligt!
Jag har lärt mig olika metoder för att dokumentera inte bara barnens lärande men även mitt egna. Just nu står vi i startgroparna att börja använda Unikum med barnen. Jag ser stora möjligheter i detta. Inte bara kan vi dokumentera barnens lärande, vi kan dokumentera vårt egna. Vi kan även erbjuda föräldrarna fler möjligheter att ta del av sitt barns lärande och vardag när helst de själva önskar och vill. Jag tror att detta kan öka och fördjupa vårt samarbete med föräldrarna.
Det ger oss möjligheter att på plats i skogen ta kort på barnen när de är mitt i lärandet, spara detta digitalt i deras portfoliomapp och om vi inte kan reflektera över det med en gång, finns möjligheter att göra det senare.
Hillevi Lenz Taguchi (2011) skriver att pedagogisk dokumentation inte bara ger pedagogerna makten att förändra sin egen praktik utan ger även "barnen möjlighet att ta makten över sitt eget lärande." Jag håller med. Det ger även föräldrarna möjlighet att ta del av barnens lärande löpande under året. Förut blev de bombarderade med 6 månaders lärande och utveckling.
Vi har många tekniska verktyg som är en del av vår vardag som underlättar dokumentationen och stimulerar barnens lust att lära. Dessa verktyg måste barnen lära sig att hantera och förhålla sig till på ett bra sätt.
Under kursens gång och genom att jag lärt mig använda iPad och många appar har jag fått bekräftat att det är viktigt med olika sorters dokumentationer. Ett kort visar mycket, en röstinspelning säger mer men än film säger (många gånger) allt. När jag gjorde podcasten (radioprogrammet), lärde jag mig använda "Garageband" (appen). När jag lyssnade igenom mitt samtal med barnen hörde jag saker som jag inte uppmärksammat under inspelningen. Detta hjälpte mig och min kollega att se hur olika barnen faktiskt lär och vad olika saker de lärt sig.
När jag analyserade de filmsnuttar jag tagit på barnen under uppgiften med filmen, reflekterade jag över hur vi pedagoger agerar i olika situationer. Det är inte något nytt egentligen, men ibland tänker man inte på det. Vår inställning och vårt agerande i situationer påverkar hur barnen upplever och lär. T.ex. när jag filmade en samling i skogen, barnens uppgift var att hitta något som var större än sin hand. En pojke som satt nära pedagogen, hittade innan hon berättat klart uppgiften. Detta uppmärksammade inte hon, men jag. I det läget valde jag att bekräfta pojken. Pedagogen var fokuserad på att alla barnen uppfattade uppgiften. Detta är en situation som lätt uppkommer i förskolan, som man vet om men inte alltid tänker på. Jag har varit i den flera gånger. Pojken blev bekräftad och fick uppmärksamhet medan de andra barnen fick uppmärksamhet. Både hans och de andra barnens intresse bibehölls.
En verksamhet med pedagogisk dokumentation som grund kräver/behöver pedagoger som är; lyhörda, flexibla, närvarande, medutforskande och lär tillsammans med barnen. Medupptäckande, medagerande och tycker om sitt arbete. Som stärker relationen och kommunikationen till föräldrarna och har roligt tillsammans!
Kursen har givit mig en stabil grund i pedagogisk dokumentation som jag tillsammans med barn, föräldrar och kollegor kan fortsätta utveckla tillsammans.
"Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation." (Hillevi Lenz Taguchi, 2011).
Inlägg 5: 22/3-12. "Avstämning"
Vad har kursen givit mig hittills?
Känner att kursen har givit mig otroligt mycket! Jag har fått nya vänner, ny kunskap bl.a. genom litteraturen vi läst samt genom reflektioner och diskussioner både i lärgrupp och i arbetslaget. Det finns många olika metoder/vägar för att reflektera kring olika situationer. Jag har lärt mig använda ipaden och dess olika appar både som dokumentation för barnen och oss pedagoger.
Ipaden är ett kanonbra redskap för mig/oss. Med den och dess olika funktioner/appar kan vi enklare dokumentera vår vardag. När vi är i skogen kan vi söka fakta, spela in ljud och film, ta kort och dokumentera vårt lärande i vardagen. Saknar dock att kunna skriva ut via den och en app där man kan dokumentera barnets reflektion och lärande direkt i barnets portfoliomapp. Även om barnens portfolio är digital så är det för barnen viktigt att kunna ha tillgång till sin portfoliopärm , kunna bläddra, känna igen och jämföra med kompisar. På min avdelning tar barnen ofta ner sina pärmar och tittar i, de kan sitta fyra, fem stycken och jämföra.
Min kunskap om pedagogisk dokumentation har fördjupats. Via litteraturen vi läst har jag både fått ny kunskap och bekräftelse på att det sätt jag mest använder är bra. På mitt jobb är vi på väg att arbeta fram en metod som fungerar för oss. Eftersom vi är en I Ur och Skur avdelning och är mestadels utomhus både i skogen och på gården har vi få tillfällen att ta hand om det vi dokumenterat. Ipaden är ett otroligt bra redskap för oss, inte bara söker vi kunskap på plats utan vi kan även dokumentera barnens lärande på plats. Men vårt dilemma är hur vi går vidare med det material vi samlat på oss. Det är roligt och spännande att utveckla en metod för oss.
På litteraturseminariet (med Lärgruppen), pratade och diskuterade vi mycket om pedagogisk dokumentation och vad det innebär. En sak vi kom fram till som jag tagit till mig är att reflektionen bör leda framåt och förbättra lärandet för barnen. Den blir pedagogisk då man tänker till om och reflekterar kring situationen/lärandet.
Att anpassa verksamheten utifrån barnens erfarenhetsvärld och intresse är självklart tycker jag. Lärandet ska vara lustfyllt! Det är upp till oss pedagoger att se till att barnens vardag och verksamheten är det. Att de får erfarenhet och kunskap i hur de kan använda de digitala verktyg som för dem är vardag.
Ser fram emot resten av kursen!
Inlägg 4: 26/1-12 "Litteraturseminariet"
Förra veckan hade vi litteraturseminarie men min Lärgrupp. Det är så roligt när vi träffas! Vi gav varandra feedback på bloggen, pratade om bra appar, om uppgiften, och böcker. Reflektion bör leda framåt, kan vara situationsbundet för att förbättra lärandet. När vi pratade om olika typer av reflektion kom vi fram till att en del saker vi gör i verksamheterna är typ av forumspel. Även om inte barnen själva agerar kan det vara dockor. Man kan ge feedback via samtal också.
Inlägg 3. "den svårfångade relektionen" 14/1- 2012
Har nu läst hela boken, som jag tidigare skrivit är den bra. Läsvärd och tänkvärd. Man får en funderare kring reflektion, vad är det? Hur görs det?...
Mycket av det som skrivs i boken är inget nytt för mig. Känner igen och får bekräftelse och tror att jag har en bra teknik för att reflektera och för att det skall leda till ny lärdom för mig eller barnen på förskolan.
Kapitel 7, 8 och 9 som tar upp bilder och dess inflytande. Var intressant att läsa, fick mig att fundera över vad vi gör med bilder i förskolan. Om barnen väljer, väljer de annorlunda än oss? Vad ser barnen i bilderna som inte vi ser? Ser dem sig själva, varandra eller situationen?
Thomas Koppfeldt skriver (s.127) "Vi ska göra oss ärende och ta omvägar när vi reflekterar". Som jag tolkar honom är det viktigt att vi tar andras perspektiv, ser olika sidor av saken för att utveckla nytt tänkande. Vi bör inte fastna i gamla tankemönster/rutiner utan utveckla nya.
I kapitel 9 tar han upp vikten av att "noga beskriva vad vi ser och ibland också hör. Och inte börjar med ett fritt tolkande som så lätt bara blir tyckande....." (s.150). Det är viktigt att vi när vi reflekterar kring en situation bara beskriver hur det var istället för att lägga in sin tolkning. Låta kollegan få en klar bild innan vi tillsammans tolkar och utvecklar händelsen.
För att sammanfatta boken och mina tankar kring den:
Reflektion är att utveckla nya tankemönster/tänkandet. Det kan göras genom olika metoder som t.ex. forumspel, analys av bildmaterial och diskussioner. Att reflektera är för mig att t.ex. utgå från en situation, se vad som hänt och hur man kan göra det annorlunda för att situationen ska bli bättre. Det är ett medvetet tänkande som leder till utveckling. Man har makt över sitt tänkande. Att gå ut från sig själv och ta annans perspektiv är viktigt för att utveckling av tänkandet ska kunna ske. Att betrakta en situation ur olika perspektiv - vårt (pedagogernas) kontra barnens, får vi ej förglömma då vi reflekterar över situationer och lärandet i vardagen.
Inlägg 2: "den svårfångade reflektionen" 12/1 -2012
Har läst en tredjedel av boken, den är bra och tänkvärd. På sid 38 står; "situationen kärnan för reflektion. Vi kan inte tänka oss en reflekterande verksamhet som saknar anknytning till en situation." stämmer så bra med hur jag och min kollega reflekterar. Är det någon situation som inte fungerar pratar vi om hur vi kan göra det bättre el annorlunda för att det ska bli en bra fungerande situation för alla. T.ex. Stunden innan maten när vi samlar barnen, ser vilka som är där och inte. En del barn var med på vad vi gjorde, en del pratade med kompisen, en del pysslade med annat. Vi upplevde att vi tjatade mer än samtalade med barnen. Hur ska vi göra för att stunden ska bli bra? Vi ändrade och gjorde barnen mer delaktiga, de fick uppgifter av oss, t.ex. Lägga en kastanj vid den frukt de tyckte om. Samtidigt som stunden blev mer intressant för alla fick vi in matematik, stapeldiagram och språkutveckling. Detta var mycket uppskattat av barnen. Även barnen kom med förslag till vad de ville göra.
På sid 42 står "Lärares reflektion bör i vårt perspektiv ytterst syfta till att förbättra situationen för de lärande.../..../eleverna lär sig bättre (...) och blir lyckligare i sitt sammanhang." Stämmer precis hur vi har haft det under hösten. Det jag saknar är tid och möjlighet att skriva ner det vi reflekterar om och vår lösning så vi kan gå tillbaka och se hur vi gjorde i olika situationer. Man glömmer lätt.
I de kapitel jag läst har jag fått en del aha-tankar. Saker/metoder som jag känner igen. Forumspel t.ex. Har jag stött på tidigare, inte agerat i det men fått förklarat och varit åskådare. Det är en bra metod att synliggöra olika sidor och olika lösningar. Jag tänker åt det hållet när jag reflekterar med kollega, om vi gör så......eller ska vi göra så? Försöker se så många olika lösningar vi kan, testar en åt gången och ser hur det fungerar.
Inlägg 1: 6 dec 2011:
Varför pedagogisk dokumentation?
Tekniska verktyg är en del av barnens vardag i form av tv-spel, data-spel, Bolibompa inbjuder till spel och lek på webben, bärbara spel (Nintendo), iPad mm. Vi pedagoger ska utmana och stimulera barnen i deras utveckling och lärande. Tekniska/digitala verktyg är ett sätt att fånga lärande som vi inte alltid tänker på samtidigt som det blir synligt. Hur gör vi för att synliggöra lärandet? Hur agerar vi för att barnen ska få ett upplevelsebaserat lärande och övning i att använda tekniska verktyg? Hur dokumenterar vi? Hur vill vi synliggöra lärandet för oss, barnen, föräldrarna? Hur dokumenterar vi våra reflektioner över vårt agerande i olika situationer? Är några frågor jag ställt mig ett tag.
Känner redan att jag efter kursintroduktionen börjar se möjliga vägar.
Dokumentation blir pedagogisk när man är medveten om vad man gör, hur man gör och varför.
När man reflekterar kring vad man gjort och hur det blev. Att filma, spela in ljud, ta kort, rita, skriva om det man gjort är att synliggöra lärande.
Barnen lär hela dagen i alla situationer, det kräver en aktiv, lyhörd, engagerad och flexibel pedagog.
Jag och min kollega reflekterar dagligen över olika situationer som uppstått och hur vi kan ev. göra annorlunda för att utmana och stimulera barnen i dess utveckling. Det är viktigt för att vi ska få syn på barnens lärande samt kunna erbjuda dem en anpassad verksamhet utifrån deras behov.
Vi är flitiga användare av digitalkamera och ipad, och jag hoppas med denna kurs få lära mig fler metoder att synliggöra barnens lärande.
Min självskattning första träffen:
- Posted using BlogPress from my iPad
