Jag har just nu avslutat en bok som riktar sig mot skolan "Formativ bedömning i praktiken, från förmedling till förståelsse" av Helena Wallberg (Gothia fortbildning 2013). Vad innebär formativ bedömning? Det fick jag svar på när jag läst boken. Den var lättläst hade många exempel och förskollärare /mamma som jag är kan jag inte låta bli att dra paralleller till mitt yrke/mina barn.
Redan i första kapitlet skriver Helena något som är lika för alla lärare oavsett inriktning "...Samtidigt är det ett krävande arbete som ställer stora krav på flexibilitet och kreativitet liksom lyhördhet och förmåga att fatta snabba och genomtänkta beslut" (s.9). Vidare skriver hon att formativ bedömning (skolverkets benämning) är samma sak som Bedömning för Lärande, Synligt lärande och Lärande bedömning. Skönt att veta!
"Formativ bedömning är mer än verktyg och mer än särskilda aktiviteter som görs i klassrummet. (s.11). Det är ett förhållningssätt som genom träning och i samarbete med elever och kollegor måste prövas fram. Ett förhållningssätt som underlättar den formativa processen. Fokus ligger på samarbete och förståelse. För eleven att förstå syftet med uppgiften, arbetsgången, olika sätt att bedömas på, hur det kan påverka slutbetyget och hur nya vägar att nå målen kan skapas genom bedömningen samt hur undervisningen fungerar (s.13). Som jag tolkar det så är formativ bedömning ett förhållningssätt där elevens förståelse och lärarens förståelse är i fokus. För eleven hur uppgiften och arbetsinsatsen påverkas och för läraren hur undervisningen kan förändras för att skapa förutsättningar för lärprocesser i klassrummet. Ett systematiskt förhållningssätt där dokumentationen är en del av kvalitetsarbetet. Hur skapas god kvalitet i en viss produkt och hur bedöms kvaliteterna? Lärarens insats för att se om undervisningen fungerar eller om något behöver förändras bedöms. Genom förhållningssättet utvecklas en förmåga att se kvaliteter och att uttrycka kritik så att arbetet förs framåt istället för att enbart värderas.
Jag tycker det låter fantastiskt och många (de flesta hoppas jag) lärare arbetar liknande. Om jag jämför med mig själv när jag gick i skolan, där förstod man inte alltid syftet med uppgiften eller hur min process kunde utvecklas. Det var mer utantill kunskap, man tragglade tills man kunde utantill men ibland, ganska ofta, förstod man inte. Hade inte verktyg att omvandla kunskapen till sin egen. Jag är glad att mina barn växer upp i dagens samhälle där förståelsen är i fokus. Som förälder har jag erfarenhet av två olika "typer" av lärare, en där inte fokus låg på lärarens insats och elevernas förståelse. Inte förrän flertalet barn hade liknande problem i ämnet ändrade hon metod för att undervisa. Som förälder kändes det fruktansvärt att det skulle ta så lång tid (1,5-2 år) innan läraren förändrade undervisningen. I ett annat ämne undervisade hon "formativt" men enligt min åsikt inte tog till sig det arbetssättet i det andra ämnet. Nu har mitt barn nya lärare, där de i arbetslaget (tre styck har ansvar för två klasser) arbetar med formativ bedömning. Det är underbart att se hur dessa lärare lär och utvecklas tillsammans med barnen. De flippar classroom, använder digitala hjälpmedel (iPad), bloggar, m.m. Eleverna är delaktiga i sitt eget lärande och fokus är förståelse! Häftigt att ta del av!! Mitt barn har lärt sig otroligt mycket på bara än termin, mer än han gjort förut. Jag tror det beror på lärarnas inställning till undervisningen, att han förstår syftet och att de får visa vad de lärt på olika sätt, bl.a. spela in film via ipad som läggs ut på klassbloggen och göra en teater som visas upp för oss föräldrar. Äntligen tycker han att skolan är kul och att det är roligt att lära!
Tillbaka till Helenas Wallbergs bok om "Formativ bedömning". Hon tar även upp att verksamheten ska vila på beprövad erfarenhet. Vad är då beprövad erfarenhet? Der är när man prövar olika varianter som man delger varandra och resonerar kring. Genom att dokumentera och systematisera arbetet kring dessa erfarenheter "får" vi en bank med erfarenheter som fler provat och tagit del av, med andra ord beprövad erfarenhet. Dokumentationen är viktig och att man systematiskt reflektera kring det man gör och förändrar (undervisningen) för att kunna visa att man arbetar med beprövad erfarenhet.
I boken beskriver hon hur man kan arbeta med Formativ bedömning och hur man kan använda matriser för dokumentation och för att visa eleverna hur de ligger till mot kunskapsmålen. För mig som förskollärare har jag ingen erfarenhet av att arbeta med matriser, men såg möjligheten att använda dem i vårt systematiska kvalitetsarbete. Ett verktyg som kan synliggöra t.ex. förhållningssätt, vilka områden i Lpfö 98/10 som vi i vår verksamhet berör ofta och vilka vi behöver fokusera på, m.m.
Annat som jag tycker är viktigt och som Helena tar upp i boken:
- Målformulering kan vara ett sätt att förklara hur man tänkt kring lektionen/undervisningstillfället, inte något som måste följas till punkt och pricka.
- För att barnen ska bli medvetna om sitt lärande och få en förståelse för det vi gör är det bra att i början av aktiviteten/undervisningstillfället/lektionen ställa frågan: "Varför ska vi göra det här tror ni?" och efteråt ställa samma fråga: "Varför gjorde vi det här?" Genom att ställa frågorna får jag som lärare en indikation hur tillfället varit, om det är något jag behöver förändra för att barnen ska förstå.
- "Two star and a wish" (s.57): Kompisar ge feedback på två saker som är bra och en sak som kan förbättras/utvecklas.
- Skillnaden mellan strategi, procedur och metod (s.60): Strategi är något som man själv formulerar. Medan Procedur är en steg-för-steg-beskrivning hur man ska gå tillväga. Och Metod en föreslagen metod mer omfattande än strategi och procedur och som närmar sig förhållningssätt.
- Ett tydligt syfte och mål med verksamheten underlättar att följa barns intressen.
- Regelbundet = systematiskt utvärdera och stämma av kvalitén i verksamheten. (systematiskt kvalitetsarbete)
På sidan 137 står: "Formativ bedömning handlar i förlängningen om att lära eleverna bli sina egna kunskapsutvecklare. Med det som utgångspunkt kan alla elever, oavsett förutsättningar, utvecklas på det sätt som passar bäst. Då är det inte längre lektionen, uppgiften, lärarens förmåga att bygga en kurs eller ett ämne som är i fokus. Då blir elevens utveckling fokus för allt arbete och därmed planering och organisering av lektioner och skolarbete."
Min uppfattning efter att ha läst boken är att Formativ bedömning i skola och Pedagogisk dokumentation i förskolan är två förhållningssätt där fokus ligger på att läraren/arbetslaget förändrar verksamheten utifrån barnens/elevernas/gruppens behov. Med Pedagogisk dokumentation reflekterar du med barnen om vad de gjort/lärt sig, syftet är att barnen blir medvetna om att de lärt och kanske även hur de lärt. Med Formativ bedömning reflekterar läraren och eleven eller några elever tillsammans om vad som lärts och vad som behöver utvecklas. I båda förhållningssätten reflekterar man även tillsamman med kollegor om verksamheten och hur man kan förändra för att skapa optimala förutsättningar för barnens/elevernas utveckling och lärande. Systematiskt kvalitetsarbete!
Som avslutning vill jag delge er två citat ur boken som jag tycker säger mycket: "Att lära sig att se vad som är effektivt arbete och vad som inte är det och att lära sig känna tilltro till den egna förmågan är kanske det viktigaste uppdraget vi har i skolan" (s.139).
"Formativ bedömning är ett sätt att arbeta som utgår från att alla kan nå högre och utvecklas, utan att någon lämnas att själv bestämma över sin framgång eller sina misslyckanden. Det är ett sätt att se lärande som något som skapas i samråd med andra och i en process där allt är möjligt" (s.140).
Känna tilltro till den egna förmågan, att man duger och utvecklas är viktigt! För både barn/elever och vuxna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar