"Vad berättas om mig?"

Mina tankar kring och om boken: "Vad berättas om mig?" Bente Svenning, 2012.
Frågor som jag funderat länge kring och som tas upp i boken.
Vad är det vi dokumenterar om barnen? Varför?
Hur dokumenterar vi?
Är all slags dokumentation bra för alla barn?
Vad, Varför och för Vem dokumenterar vi?

I boken diskuteras bl.a. barnens rätt till dokumentation om sig själva, vilket perspektiv vi vuxna har, barnperspektiv eller barns perspektiv.
Bente definierar begreppen så här: Barnperspektiv är vuxnas syn på barn medan barns perspektiv är hur barnets egna ideér och uppfattningar blir synliga och ges utrymme i verksamheten. Bra definierat tycker jag. Vilket perspektiv har vi/du? Jag tror att man i olika sammanhang har olika perspektiv och att det är lätt att tro att man har ett barns perspektiv när man egentligen har barnperspektiv utifrån sig själv som vuxen.
Det barnperspektiv man har styr hur vi är när vi möter och skapar relationer och samspelar med barn.
Det står i läroplanen att barns förutsättningar för att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan ska utvärderas och förbättras. "All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv."(Lpfö98/10, sid.14). När man är med barnen bör man ha barns perspektiv, synliggöra barnens uppfattningar. Men för att kunna utvärdera verksamheten och förbättra den behöver man även ha barnperspektiv. Jag tror att när man samtalar med andra vuxna/pedagoger är det lätt att man glömmer bort vilket perspektiv man utgår från.

Frågar vi barnen om lov när vi sätter upp deras alster på väggarna? Och vad gör vi när de säger nej? Försöker vi övertala dem att sätta upp det ändå? Vad för signaler ger det barnen? Lyssnar vi på dem och respekterar deras åsikt?
Efter att ha läst boken har jag förändrat mitt synsätt, jag var en pedagog som försökte övertala barnen att visa sina alster, frågade inte alltid innan jag satte upp på vägg. Men nu frågar jag innan, jag frågar även om jag får ta bild och lägga upp på deras Unikum, innan jag gör det.
Jag har märkt att det är sällan barnen säger nej när de blir tillfrågade. Oftast vill de och är stolta över det de gjort. De blir delaktiga i beslut/saker som rör dem/det de gjort.

En annan fråga jag funderat kring är vad och hur skriver vi i dokumentationen om barnen? Vad är viktigt att dokumentera? Vad vill skolan veta om barnet?

I förskolan har vi haft ett synsätt där man kategoriserat barnens utveckling: motoriskt, språkligt, socialt... Det vi dokumenterade och observerade var bl.a. om de kunde pärla eller penngrepp (finmotoriskt), hur de rörde sig/ klarade toaletten (grovmotoriskt), hur pratade och kommunicerade de (språkligt). En summativ bedömning kring barnets utveckling. Idag med Läroplanen har detta synsätt "försvunnit" eller borde ha försvunnit/utvecklats till att visa det formativa lärandet. Hur visar vi det i dokumentationen?
Om man ser till Läroplanen (Lpfö98/10) säger det inte någonstans att vi ska dokumentera om de klarar av att gå på toaletten. Det står att förskolan ska sträva efter att barn utvecklas inom 2.1 Normer och Värden, 2.2 Utveckling och lärande, 2.3 Barns inflytande, det är inom dessa områden som vi bör dokumentera barnens lärande. Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Erbjuda en rolig verksamhet som är trygg och lärorik för alla barn som deltar. "Förskolan ska även erbjuda barnen en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet" (Lpfö98/10 s.5). Barnen ska få erfara tillfredsställelse i att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig som tillgång i gruppen. Är det framsteg att kunna kissa och bajsa på toaletten? Nej, det tycker inte jag. Det är en naturlig utveckling, känsliga uppgifter som inte ska dokumenteras.
Det som dokumenteras ska vara formativt och framåtblickande som blir stöd till det framtida lärandet. Jag anser att barn ska ha inflytande över sin dokumentation och bör tillfrågas i vad vi dokumenterar/visar för andra.

Efter att ha läst boken och bett mina kollegor läsa den, har vi diskuterat och reflekterat kring dokumentationen, hur ser vi på begreppen barnperspektiv resp barns perspektiv. Jag kan varmt rekommendera er att läsa den om ni inte gjort det. Den är lättläst och får en att tänka till om saker som vi i förskolan många gånger tycker är självklart.

Systematiskt kvalitetsarbete

Har läst "Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem, strategier och metoder" av Jan Håkansson (Studentlitteratur, 2013) den fick mig att fundera ytterligare kring begreppet och vad det innebär för mig och min verksamhet. 

Vad innebär systematiskt kvalitetsarbete för mig? för förskolan? Hur integrerar vi det i verksamheten och hur synliggör vi vår process? Vad är det vi dokumenterar och utvärderar? Hur väl uppfyller vår verksamhet mot de nationella målen?
Tankar som just nu florerar i mitt huvud... Samtidigt som vi på förskolan håller på att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete och hur Unikum kan tillgodose hur vi dokumenterar det i verktyget.

Vad innebär systematiskt? Enligt Wiktionary betyder Systematisk:

1. planenlig, ordnad, som följer en plan
2. som avser systematik"    

Hur tolkar jag det här? Systematiskt innebär att man enligt en plan kontinuerligt dokumenterar verksamheten så att man kan utvärdera hur väl verksamheten uppfyller de nationella målen. Jag funderar på om alla som arbetar inom förskolan/skolan är medvetna kring vad begreppet systematiskt kvalitetsarbete innebär för gemene man och enheten. Tror inte det är så att alla vet eller har funderat kring begreppet. Efter att ha läst Jan Håkanssons bok har jag förändrat mitt tänk lite kring systematiskt kvalitetsarbete. Från början tänkte jag att vi systematiskt dokumenterar vår verksamhet och barnens lärande. Utifrån denna dokumentation ändrar vi verksamheten utifrån barngruppens behov. Fokus var att dokumentera aktiviteter vi gör med barnen och att genom röd tråd erbjuda andra aktiviteter som leder till utmaningar och lärande till barnen. Som pedagog är det lätt att fastna i barns perspektiv istället för barnperspektiv (se inlägg om "Vad berättas om mig- Bente Svenning (20..)), och utvärdera det istället för att dokumentera och utvärdera hur vi genomför verksamheten. Jan Håkansson skriver "systematiskt kvalitetsarbete är en fortlöpande och fördjupad utvärdering som integreras med det dagliga arbetet av undervisning och andra aktiviteter" (s.19). Vi ska kontinuerligt utvärdera hur vi arbetar med barngruppen, varför vi gör si, så och vad påverkar. Samt styrka vår utvärdering i litteratur/forskning. Hur ändrar vi våra metoder vi använder oss av i barngruppen? Vad grundar vi dem på? Jag tänker så här: vi dokumenterar när vi har aktiviteter med barnen, t.ex. miniröris, föräldrar får ta del genom bloggen. Vi ser att barnen enligt Lpfö 98/10 får möjlighet att utvecklas motoriskt, socialt, rumslig uppfattning mm. Men vi har inte utvärderat vårt förhållningssätt innan under och efter aktiviteten. Är det alltid samma pedagog som gör detta? Hur kommer det sig? Är alla barnen delaktiga? Om inte vad kan det bero på? Är det vem som leder eller annat? Det är det jag menar med att jag tror att vi har "fel" fokus när vi pratar systematiskt kvalitetsarbete. Vi är så vana vid att dokumentera och tänka kring det barnen upplever i de aktiviteter vi erbjuder att vi "glömmer" bort vårt agerande i dem och hur det påverkar. 

Det här förhållningssättet hade jag/ har jag men har kommit ifrån det lite. Förut hade vi som rutin att efter avslutad aktivitet/på planeringar reflektera kring hur aktiviteten/aktiviteterna fungerade, vad gick bra?, vad gick mindre bra?, vad kan vi göra annorlunda? Vi gjorde det regelbundet/systematiskt men dokumenterade det inte, pga att vi inte hade rutiner för det. Sedan kom Unikum! Vi började dokumentera barnens lärande och verksamheten, vi pratade fortfarande om vårt förhållningssätt och agerande i olika aktiviteter, men hittade inte metoder för att dokumentera det. Vi provade olika sätt i Unikum, men har inte riktigt hittat rätt metod för oss. Vi börjar få struktur på det nu, men har fortfarande en väg att gå. 

Unikum är ett bra verktyg för att dokumentera på plats, få föräldrarna mer delaktiga och tydligare kunna synliggöra vårt arbete/verksamhet. Vi har fått mycket positiv respons från föräldrarna. Vi själva har märkt att vi utvecklat våra utvecklingssamtal, de blir djupare på något sätt. Man pratar om barnens lärande på ett mer djupt plan, istället för att förmedla information.
Själv tycker jag att jag får ett tydligt grepp kring vilka områden i Läroplanen som vi arbetar mer resp mindre med. Eftersom vi lätt kan koppla läroplansmål till olika aktiviteter får vi en övergripande bild av vilka vi behöver arbeta mer med/lägga mer fokus på. 

Det är en spännande resa att utveckla våra metoder för hur vi dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet! Vad innebär det för oss? Hur ska vi få med alla på tåget? Börja med det enkla så att alla är med och fyll på när det passar. 

Kvalitetsarbetet är för mig att med styrdokumenten som grund genomföra, dokumentera, utvärdera och analysera vår verksamhet. Hur vi genomför Läroplans målen. Hur utvecklar och anpassar vi vår verksamhet så att alla barn får bästa möjligheter att utvecklas och lära? Vad har vi för vetenskaplig grund och vår beprövade erfarenhet? 
Kvalitet är hur väl verksamheten uppfyller de nationella målen, strävan till förnyelse och koppling mellan mål och resultat. 

Resan fortsätter.....

För snart 3 år sedan....

...startade jag denna blogg och min resa inom pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Mycket har hänt sedan dess..

På min förskola har vi utvecklat den pedagogiska dokumentationen med verktyget Unikum. Jag har även haft möjlighet att påverka så att verktyget kan anpassas mer utifrån förskolan och dess verksamhet. Unikum var ju från början anpassat för skolans värld, så många finesser har varit "skolifierade" (mer anpassat för skolan än förskolan).
Det har även lett till att jag arbetat centralt i kommunen med Pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.

Just nu arbetar jag 60% i förskola (fortfarande I Ur och Skur) och 40% centralt på kommunens Stöd och Utvecklingsenhet.  Det är väldigt givande, roligt och utmanande! Trivs som fisken i vattnet!

I höst har jag även blivit en av kursledarna i kursen "Pedagogisk dokumentation med IT-stöd"! Det hade jag aldrig trott för 3 år sedan! Spännande att vara "på andra sidan" och vara den som stöttar.

Tänker använda denna portal till att blogga om saker som jag finner intressanta i mitt uppdrag som pedagog samt som central utvecklare och kursledare.